Gäststjärnor: Ruell - Ross Kettle, Medicintekniker - Akiko Morison
Manus: J. Michael Straczynski, Regissör: David Eagle, Produktions. NR: 503

Sheridan och Delenn ligger och sover när hon vaknar av ett inkommande samtal till henne. Den som ringer Ruell, har fått ett meddelande som till synes kommit från Delenn. Detta meddelande antyder att Lennier kommer att återvända till Minbar för gott. Ruell har ringt henne för att arrangera med en ersättare, eller så många som Delenn vill ha. Men detta är första gången Delenn hört något om detta.

Under tiden befinner sig Londo, Vir och Zack Allan vid Tullområde 31. Där Londo protesterar mot beslaget av hans mycket fina Brivare (ett förstklassigt vin från Centauri); Babylon 5 har haft problem med skadedjursangrepp på senare tid, och Zack har beordrat att alla matvaror ska beslagtas i 3 dagar. Londo blir bara mer och mer irriterad och ovettig, och Vir tar Zack åt sidan för att prata med honom. Londo tar detta tillfälle till att öppna en flaska och ta en klunk. Några sekunder senare, tappar han flaskan och faller till golvet med starka krampryckningar. Londo tas till Med-Lab, där Dr. Franklin tar över.

Lennier kommer in i Delenns lägenhet och börjar att diskutera hennes schema för dagen. Men Delenn berättar om Ruells samtal för honom, och ber om en förklaring. Lennier, som planerat att berätta detta för henne senare samma dag, är överraskad över att Ruell varit så snabb. Han förklarar tafatt att han känner att han inte behövs längre, nu när Sheridan blivit Delenns "andra hälft." Han får en känsla av att vara i vägen och på något sätt besvärad, men han lägger inte någon skuld på någon av dem. "Jag vet varför," viskar Delenn, vilket bara får den överraskade Lennier att bli mer besvärad.

Han försäkrar henne att han ska hålla sitt löfte att alltid finnas till hands om hon behöver honom, men han har bestämt sig för att ansluta sig Rangers och han har blivit antagen. Trots alla faror som finns att vara en Ranger, kommer han att ge sig av nästa morgon. Ända sedan Marcus' död, förklarar Lennier att han känner att han förlorat en del sig själv, en del av honom hoppas att finna denna del igen. Han hoppas även att kunna göra sig förtjänt av Delenns respekt. "Jag har alltid respekterat dig," svarar Delenn. Mitt beslut är fattat," avslutar han. Han lovar att besöka henne när han är ledig, men han försäkrar för Delenn att detta är han kallelse av sitt hjärta och han måste fullfölja detta.

Garibaldi finner Vir i Zocalo, och förklarar att Londo inte blivit förgiftad. Han drabbades av allvarlig hjärtattack i hans vänstra hjärta. Som Franklin förklarar för Sheridan i Med-Lab, på grund av Centauris fysiologi, är det inte mycket han kan göra för att hjälpa Londo. Londos diet och stress har allvarligt påverkat hans hälsa, och hans kropp svarar inte på hans medicinska kunskaper. Centauri Prime sänder ett konstgjort hjärtsystem, men detta kommer att dröja åtminstone tre dagar innan det är framme på Babylon 5. Det bästa Franklin kan lova är att hålla Londo levande i 24 timmar på konstgjord väg.

Senare på kvällen, vakar Delenn över den medvetslöse Londo. Sheridan gör henne sällskap, dom ärr överens om att trots allt så kommer dom att sakna Londo om han dör. Sheridan tar även upp Lenniers beslut, och Delenn bekräftar Sheridans oro att han har en en del i Lenniers beslut att ge sig av. Innan dom går därifrån förklarar Sheridan att om Londo lyckas att ta sig igenom natten, kan han ha en chans. Men nu är det inte upp till medicinska kunskaper eller Dr. Franklin. Londo måste själv kämpa för att överleva.

Samtidigt drömmer Londo. Han befinner sig någonstans i Down-Below, och han hör Delenns röst som önskar honom lycka till. Han går en bit för att leta efter henne, och så småningom går han in i ett mörkt rum, där en beslöjad figur finns. Det är Delenn, som inviterar honom att sitta ner. Hon berättar för Londo att han är döende. "Jag vet," svarar han. "Vill du leva?" frågar Delenn. "Vad spelar det för roll?" replikerar Londo. Dessutom säger han att det är bättre att dö så här än att dödas av G'Kar, vilket han drömt om för tjugo år sedan. Kanske borde han dö nu, bara för att lura ödet. "Vill du leva?" frågar Delenn igen. "Vad spelar det för roll?" svarar Londo åter igen. Ingen på Centauri Prime bryr sig i alla fall.

Delenn lyfter sin slöja, och avslöjar sitt ansikte, och frågar ännu en gång. "Vill du leva?" Londo svarar inte, och Delenn talar om för honom att hon inte får ställa frågan igen. "Ja. Ja, jag vill leva," viskar Londo. Men detta är inte tillräckligt säger Delenn. Ett ord är allt som behövs lägger hon till, men hon vill inte förklara vad hon menar. "Jag förstår inte," säger Londo till sig själv. "Jo det gör du," svarar den icke kroppsliga rösten av Delenn. Londo finner sig själv ensam i mörkret, och han vänder sig om och går iväg, och en bild av G'Kar dyker upp bredvid honom.

Vir sitter i en bar i Zocalo, och vårdar en drink, när Lennier gör honom sällskap. Dom börjar att prata, båda har hört om varandras belägenheter dom fått gå igenom. Så småningom reser dom sig och lämnar baren. Vir lovar att hälsa på Lennier vid hans nästa besök, och säger adjö genom att använda ett traditionellt Minbariskt avsked. Men Vir kramar den överväldigade och påtagligt besvärade Lennier innan dom går åt varsitt håll.

I sin dröm går Londo mot en bar nere i Zocalo. Zocalo är tomt, precis som baren och alla flaskor där. Plötsligt dyker Sheridan upp bredvid honom. Londo frågar honom om man någonsin vänjer sig vid att vara död, och Sheridan svarar att han bara var död tillräckligt länge för att veta att han inte gillade det. När dom går iväg från baren, frågar Sheridan Londo angående hans framtidsdröm angående sin egen död. Londo berättar för honom att han alltid haft en känsla att Sheridan skulle finnas där, men han har aldrig kunnat förstå den delen. Till slut talar Londo om för Sheridan att han inte vill dö. "Då måste du vända dig om," svarar Sheridan. Londo blir bestört men vänder inte om. "Vänd dig om," säger Sheridan igen, mer kraftfull. "Jag kan inte! Förstår du inte?" viskar Londo, som känner att G'Kar står bakom honom.

Under tiden fortsätter Londos kropp att försämras. I ett desperat försök att hålla honom vid liv, injicerar Franklin en drog direkt in det vänstra hjärtat, vilket får Londo att gripa tag i sitt bröst i drömmen. Franklin stabiliserar Londo, men hans kropp är utsatt för alltför kraftiga påfrestningar och kommer inte att klara av mycket mer. Med bara ett par timmar kvar till morgonen, bestämmer sig Franklin att stanna vid Londos sida om något skulle inträffa. "En dödsvaka?" frågar Vir, som precis kommit in till Med-Lab. "Kanske," svarar Franklin. "Vi kan bara vänta och se."

Londo ligger på golvet i mörkret i sin dröm. "Jag vill inte dö," ber han snyftande. "Snälla, Store Skapare, Jag vill inte dö! Inte så här, snälla!" "Du är rädd," säger Vir i drömmen. "Ja," svarar Londo. "Dö inte då," replikerar Vir, och repeterar sina ord vid Londos sida. Londo tror inte att han har något val, men i drömmen är Vir oense med honom. Han har ett val, men det är bråttom. "Vad är det för fel på mig?" frågar Londo. "Ditt hjärta kan inte längre bära tyngden av ditt samvete," svarar Vir. Londo hävdar att det inte är något fel på hans samvete, men vägrar att vända sig om på Virs anmodan, återigen känner han G'Kar bakom sig.

Han påtalar sin tidigare dröm om sin död som bevis att han kommer överleva detta, men Vir håller inte med om detta. "Förutsägelser är gissningar som blir sanna. När detta inte sker, blir de en metafor," säger Vir, och lägger till, "Din tid är ute, Londo. Vänd om!" "Jag kan inte. Jag vet inte vad han vill ha av mig!" beklagar Londo. "Jo det vet du!" svarar Vir. Londo svarar att kanske hans död är för allas bästa, men Vir Håller inte med. "Nej, inte för allas bästa. För jag kommer att sakna dig." "Och jag förmodar," svarar Londo, rörd av Virs tankar, "att jag kommer att sakna dig." Londo vänder och går in i mörkret.

Hans kropp hamnar i chock, och Franklin kallar på traumagruppen. G'Kar kommer in i Med-Lab under tystnad, och tittar på när Londo börjar skaka våldsamt. "Nu, Mollari," säger G'Kar i Londos dröm. "Nu avslutar vi detta." Därpå är G'Kar och Londo i Tronrummet i det Kejserliga Palatset på Centauri Prime, där Londo gör gällande att han inte vill åt tronen. G'Kar talar om för honom att det är för att han vet att han inte förtjänar detta. Han påminner Londo att han höll tyst när Centauri använde massadrivare för att skicka asteroider mot Narns Hemvärld ("The Long, Twilight Struggle.")

Sedan befinner dom sig Kejsare Cartagias Skuggkabinett, där G'Kar blev piskad ("The Summoning.") G'Kar påminner honom om tortyren han uthärdade på Cartagias order, och återigen anklagar han Londo för att han hållit tyst trots att han bevittnade detta. "Det hade inte gjort någon skillnad!" kontrar Londo. "Det hade inte ändrat någonting, tortyren hade fortsatt ändå." "Du har fel, Mollari," säger G'Kar. "Antingen det var mig eller min värld, eller en helt okänd person eller din värsta fiende, du var ett vittne! Det spelar ingen roll om dom slutade, det spelar ingen roll om dom lyssnade. Det var din plikt att säga ifrån!" "Jag kunde inte!" "Och det är därför," avslutar G'Kar, "du inte förtjänar att bli Kejsare."

Londo trycker mot sitt vänstra hjärta, och G'Kar talar om för honom att han endast har ett par minuter kvar att leva. "Det måste finnas någonting jag kan göra," ber Londo." Bara ett enda ord var nödvändigt från dig första när vi stod här, och endast ett ord är nödvändigt nu," svarar G'Kar. Londo sträcker sig emot G'Kar, men finner sig fastkedjad vid en pelare, klädd i trasor. G'Kar, sittande på Cartagias ställe, och kräver ett ord bara ett ord, när Londo blir piskad med elektronpiskan. Vid samma tidpunkt skickar Franklin elektriska chocker in i Londos kropp, i ett försök till att få hans hjärtan att börja slå igen. Vid det 39'e rappet av piskan, skriker Londo i sin dröm, och hans hjärtan börjar att slå igen svagt men stadigt.

Londo, återigen stående i mörker, ber snyftande för sitt liv. G'Kar, stående över honom, förklarar att Londo inte ångrar vad han gjort, enbart för att han åkte fast, för att nästan ha förstört hans hemvärld. Trots hans förnekande på dessa anklagelser, säger Londo inte ordet; han har aldrig bett om ursäkt för något i hela sitt liv. "Det är ditt liv Mollari," säger G'Kar. "Gör vad du vill med det." Han lämnar Londo, som nu gråter öppet, ensam. "Jag är ledsen!" ropar Londo till slut, när hans tillstånd stabiliseras och hans vänstra hjärta börjar att arbeta normalt. Londo vaknar upp och ser G'Kar stående tyst nära hans säng. Med ökande styrka säger han: "Ursäkta... Ursäkta... Jag är ledsen, G'Kar... Jag är ledsen." G'Kar blir djupt rörd och lämnar Med-Lab, och lämnar den förbluffade Vir bakom sig. Londo somnar om igen.

Londo, redan mycket friskare, klagar över maten för Vir i Med-Lab, och att han inte kommer att kunna dra ner på stressen, vare sig på Babylon 5 eller på Centauri Prime, om han någonsin kommer att återvända dit. "Universum är en djävulsk plats," säger Londo. "Men det har åtminstone ett sinne för humor."

Vid Dockningsavdelning 4, väntar Lennier för sitt skepp att anlända. Precis när en grupp Rangers kommer in och ställer upp sig i en formation, kommer Delenn ut dit och beklagar sig över att Lennier inte ens kunde säga adjö. "Nej, aldrig adjö," svarar Lennier. "Jag är din för alltid, Delenn, hjärta, kropp och själ. Vi kommer att träffas igen om ett litet tag, och med lite tur, kommer jag kanske att vara en bättre person." "Det är inte möjligt, Lennier," säger Delenn, "men du är välkommen att försöka. Ha det bra, min kära vän." "Även du," svarar Lennier, för att sedan förena sig med Rangers och ger sig av.

Sheridan kommer in straxt efteråt och kramar om Delenn, när dom går iväg.