Gäststjärnor: Ranger - Bart Johnson, Byron - Robin Atkin Downes, Verchan - Tony Abatemarco, Drazi Ambassadör - Kim Strauss
Manus: J. Michael Straczynski, Regissör: Mike Vejar, Produktions. NR: 504

Scenen inne i Församlingens Kammare är kaotisk och den nyligen startade Interstellar Alliansen ger intrycket att vara nära plötslig spädbarnsdöd. Medlemsraserna kräver de utlovade teknologiska nyheterna och vägrar att skriva under IA:s Grundlag, på grunderna att det är ett försök att lagstifta morallagar och därför grundstenen för alliansen. Drazis Ambassadör hörs mest som vanligt, påstående att hans ras aldrig erövrat någon annan värld, vilket gör Deklarationen både ovidkommande och en förolämpning emot dem.

Presidenten tar sig en paus på Observationsdäcket när han får sällskap av chefen för Säkerhetstjänsten. Garibaldi håller med Londo att Deklarationen borde skrotas och en uppvisning av styrka vore en effektivare övertalning istället, men Sheridan insisterar på att utan Deklarationen, är Alliansen meningslös.

Vid skymningen på en vacker och grönskande planet, ett samhälle bestående av innevånarna som sitter hopkurade i skyddsrum under ett luftangrepp. En Ranger anländer vid dörren och leds till deras ledare. Hoppet om att Alliansen ska komma till deras räddning lyser upp deras ansikten.

Medan G'Kar kämpar med att skriva en mer tilltalande Deklaration, Sheridan, Delenn och Londo planerar olika sätt att få fler världar att bli medlemmar. Garibaldi föreslår en idé som han ruvat på under ganska lång tid. För att kunna hålla jämna steg med andra spionorganisationer, föreslår han att Alliansen ska använda telepater som medhjälpare för Rangers i underrättelsetjänsten. Den nya koloni med telepater har erbjudit sig att arbeta för sitt uppehälle, och detta skulle vara ett utmärkt sätt att utnyttja dem.

När Sheridan beviljar honom att göra detta, ger Garibaldi sig av omedelbart. Han finner Byron öppet fientlig mot sig nere i deras lilla oas i Down-Below. Utan att Garibaldi sagt ett endaste ord, nekar Byron bryskt till Garibaldis förslag. Hånande Garibaldis försök att manipulera och hans benägenhet att gå igenom alla sina konversationer, Byron beskriver hur svårt det är för en telepat att undvika att snappa upp tankar från andra.

Ett illa medfaret Whitestar flyger sidledes igenom hyperrymdsporten. Rangern ombord förs snabbt till Med-Lab, men prognosen är dålig. Delenn bestämmer sig för att be Lyta ta fram hans meddelande innan det är för sent. Lyta ser de utmärglade Enphilis genom Rangerns ögon. Även om detta kanske dödar dem, har Enphilis till slut vägrat att betala tribut till de pirater som i perioder förföljer dem. Om Alliansen är villiga att rädda dem inom de närmsta tolv dagarna kommer dom att förena sig med Alliansen och frivilligt ge dem sin planets resurser. Annars är dom redo att gå under. "Jag är döende, eller hur," frågar Rangern plötsligt. Han ser ut att stå vid sidan om sängen en bit från henne. Hans sista plågade tankar att hon inte låter Enphili dö på grund av hans misslyckande. Sedan syns en vit tunnel av ljus som drar in honom, och lämnar Lyta i ett upprört tillstånd.

När Delenn berättar för Sheridan om Enphilis beslut, muttrar han att Garibaldi hade rätt igen. det är dags för att visa tänderna. Hon föreslår att dom sänder iväg alla Whitestars dom har till planeten så att alla förstår, om dom lyssnar. Och kanske som ett resultat av detta kanske dom inte behöver slåss trots allt. "Terror är också ett slags kommunikation," citerar hon Dukhat. Då Enphilis planet ligger i den yttre delen av Drazis rymd, informerar Sheridan Drazis ambassadör om deras syfte och inbjuder Drazi att medverka. Ambassadören rusar omedelbart iväg i hemlighet så fort mötet är avklarat. Byron råkar befinna sig dold i korridoren.

Lyta sitter bedrövad över en orörd tallrik när Garibaldi jäktar fram och erbjuder henne ett jobb. När hon sarkastiskt tackar honom för hans erbjudande, då han inte sett hennes bekymrade min, ber han henne om ursäkt. Innan han hinner att berätta vad det gäller, berättar hon för honom hur det är att vara inuti sinnet på en person när denne dör. En bit av en själv följer med dem i döden. För alltid. När du ser in i ögonen på en telepat som gjort detta för många gånger, "finns det inte något där längre," snyftar hon fram. Ett rykte inom Psi Corps är att Bester har smakat på detta alltför för ofta, och vid åtminstone en gång alldeles för djupt. På ett sätt både förtvivlat och bittert, Lyta frågar vad det är Garibaldi vill att hon ska göra nu.

Han berättar för henne om meningen att närma sig telepatkolonin. "Talade dom om för dig att dom var trötta på att jobba för normala?" frågar hon. "Bad dom dig att dra åt skogen?" När han bekräftar detta, säger hon att det inte är något problem, och går därifrån med stolta steg. Michael ger inte upp i första taget. Han rusar efter henne och ber henne att inte göra det som en personlig tjänst för honom, utan för Sheridan och för Delenn. Lyta känner sig förolämpad, men han fortsätter med att säga att han tror att Sheridan och Delenn är alltför idealistiska, han kommer att göra allt han kan att hjälpa dem att lyckas, inkluderat detta. Han lovar att detta är den sista tjänsten han kommer att begära från Lyta tills nästa gång, motvilligt går hon med på att hjälpa till.

I den mörka, tomma rådsförsamlingskammaren, står G'Kar, och samlar ihop sina papper missmodigt och går därefter iväg.

Oförmögen att somna, hör Sheridan dörrklockan. Den senaste versionen av Deklarationen ligger på golvet utanför. Delenn vaknar och ber honom att läsa det, för henne.

"I Universum talas det många språk men bara en röst...," börjar han. G'Kar går med långa steg nerför korridoren tar vid. "...Det är hjärtats språk." En eskader av Whitestars rusar genom hyperrymden. "Själens språk." Enphilis huttrar i sina skyddsrum. "Det rösterna från våra förfäder talande igenom oss. Och rösterna från våra arvtagare som väntar på att bli födda..." Dr. Franklin skriver ett brev till Rangerns föräldrar där han berättar att han dött. "...Priset spelar ingen roll..." "Vi samtycker till denna enda sanning och den enda regel... Vi är ett."

När Lyta finner Byron, klandrar han henne för att hålla honom ute. Men hon känner inte för att lätta på garden. När hon lägger fram Garibaldis begäran, kritiserar Byron henne för vara en springsjas åt andra. "Sitt!" beordrar han henne, för att sedan sparka undan stolen när hon närmar sig. När hon ilsket börjar att gå därifrån frågar han henne om hon inte förtjänar att bli tillfrågad och förstådd, istället för att bli kommenderad och använd av underlägsna människor. Värre än djur resonerar han, vilket är orsaken till att han etablerat denna plats för telepater för göra det bättre. Han går med på att hjälpa Garibaldi för hennes skull, och förmedlar vad han fått reda på från Drazis Ambassadör i korridoren. Drazi har för avsikt att lägga sig i bakhåll för Whitestarflottan.

Uppenbarligen är det Drazi som ligger bakom attackerna på Enphili, men dom är inte direkt involverade, rapporterar Lyta. Sheridan är rasande på Drazis hyckleri och beordrar Whitestarflottan att bege sig direkt till Enphilia så fort som möjligt. Han tackar Lyta bistert för hennes hjälp och lämnar rummet.

När WhiteStarskeppen utplånat piratskeppen, kallar Sheridan till rådsmöte där han beskriver situationen. Drazis Ambassadör blir upprörd när han förstår att hans regerings skepp är på väg till en säker förintelse. När han stammar fram att han behöver kontakta sin regering, konfronterar rådet honom med sanningen angående Drazis exploatering av Enphili. När Ambassadören rusar iväg för att stoppa sin flotta, lämnar Sheridan över kopia av Deklarationen till alla närvarande Ambassadörer, vilket han nu har den moraliska maktbefogenheten att göra och kräver att dom skriver under. Lyta står utanför och ser hur alla ledare från Alliansen högmodiga över sin succé, vilket åter påminner Lyta att hon är en utomstående.

Efteråt reflekterar Sheridan över att telepaterna räddat situationen vid två tillfällen. Hans grubblerier avbryts av den ivrige G'Kar som plockar ihop alla de underskrivna Deklarationerna och insisterar att dom måste skrivas under ytterligare en gång. När Sheridan invänder, svarar G'Kar, "men den är bättre nu" och springer iväg. Till Sheridan och Delenns häpnad har G'Kar rätt. Sheridan uttrycker sin oro att det kommer att bli svårt att använda sig av telepaterna klokt och ändå moraliskt.

Lyta finner att hon dras tillbaka till Byron, angelägen att höra mer av hans idéer och planer för framtiden.