Gäststjärnor: Bo - Lawrence LeJohn, Mack - Raymond O'Connor, Byron - Robin Atkin Downes, Löjtnant Corwin - Joshua Cox
Manus: J. Michael Straczynski, Regissör: Janet Greek, Produktions. NR: 505

En undersökningssond i hyperrymden förstörs av passerande jaktskepp. Kort därefter väcks Kapten Lochley av ett samtal från Löjtnant Corwin, som berättar för henne om sondens försvinnande. "Är det dom?" frågar hon, men sonden blev förstörd alldeles för snabbt för att kunna ge informationen. Hon stiger upp och beger sig till C&C. När hon kommer dit informerar hon besättningen där att det troligen är förtruppen dom varnats om.

En stor fientlig styrka letar efter troliga invasionsmöjligheter, och Lochley tror att dom kommer att anfalla Babylon 5. Hon hoppas att kunna övertyga dem att stationen är mer besvär än det är värt för dem, att spara sig själva från en tuff batalj senare. Hon beordrar att en räddningskapsel görs i ordning för Sheridan och Delenn. Även om Corwin försöker övertyga henne att ingen av dem kommer att gå med på att lämna stationen, lovar hon att själv slå dem medvetslösa om detta behövs, för att få dem till kapseln. Slutligen beordrar hon att alla ska vara stridsberedda.

I Blå Sektorn, befinner sig Bo och Mack, två underhållsarbetare och får höra om Alarmet när dom slutför ett arbete där. Senare när dom jobbar vid en datorterminal, råkar dom höra Lochley och Sheridan när dom går förbi diskuterande. Lochley vill att Sheridan och Delenn ska bege sig till räddningskapseln, eller åtminstone veta var dom befinner sig hela tiden. Med alla Whitestarskepp borta på uppdrag, skulle detta ge henne en sak mindre att oroa sig över, och tillåta henne att göra sitt jobb att skydda stationen.

Till att börja med vill Sheridan inte gå med på det, men till slut går han med på att göra vad han kan, efter att motvilligt gått med på att han skulle gjort samma sak i Lochleys position. När dom försvinner in i en hiss, kommenterar Mack och Bo deras samtyckande av Sheridans direkta sätt att ta itu med allting. Dom gillar att han alltid befinner sig nere i skyttegravarna tillsammans med alla andra. Dom är överens om att han är en bra karl.

Senare avbryts deras lunch av att spaningsskeppen aktiverar hyperrymdporten, och Mack och Bo kallas till ett par jobb. Mack beger sig till C&C, och Bo går till Med-Lab.

I Med-Lab, organiserar Franklin sitt team för att ta hand om alla skadade, och ber Bo att ta en titt på konsolen vid Isoleringslabbet. Dom har endast standardatmosfärer tillgängligt, och han kan behöva använda den fullt ut, utifall att dom skulle behöva använda någon ovanlig atmosfär för att kunna behandla angriparna. När Bo arbetar med konsolen frågar han Franklin varför han gör sig besvär med att hjälpa fienden, istället för att bara låta dem dö.

För att förklara sin ståndpunkt, berättar Franklin att hans far vid ett tillfälle hamna mitt i ett inbördeskrig. Ares kraschlandade och två månader senare, när Jordstyrkans trupper återtog basen, hittades hans far och två andra skadade soldater vid liv. Läkaren på basen hade skött dem trots sin befälhavares protester, för han ansåg att liv var heligt. Det var då, säger Franklin, att han bestämde sig att bli läkare, och att det är därför han kommer att försöka att rädda alla oberoende vilken sida dom än är på. "Men... vad hände med läkaren som räddade din farsa?" frågar Bo. "Skjuten och dödad av sina egna män," svarade Franklin tyst. "Dom ansåg att han var en förrädare." Bo avslutar sitt arbete på Iso-Lab konsolen.

I C&C, den sekundära stridsdatorn uppför sig underligt, och Mack sätter ingång att arbeta samtidigt som besättningen förbereder sig för spaningsstyrkan, som kommer skjutande. Starfuries och försvarsvapnen lyckas få två av skeppen, men samtidigt skannar fienden stationen och försöker att hacka till sig koderna till försvarsnätet. När det sista av skeppen är på väg att fly, får Mack igång det sekundära Online, som förstör det sista av skeppen. Lochley är lättad, och går för att tala med Garibaldi.

Mack slår sig samman med Bo, som nu arbetar i Blå Sektorn. Mack säger att han gillar den nya kaptenen och att han är glad att hon är på deras sida. Bo svarar att ryktet säger att hon kämpade på President Clarks sida under inbördeskriget, men Mack avfärdar hans oro. Det var många som var på den andra sidan säger han, i vilket fall som helst så borde man inte lyssna på rykten. När Bo avslutar sitt arbete, kallas dom till Bruna sektorn för att ordna ett problem där. Dom stiger in i en hiss, ett par våningar senare stiger Lochley och Garibaldi på.

Lochley och Garibaldi har en het diskussion. Lochley kräver att få veta varför Garibaldi inte berättade för henne, att de anfallande kunde ladda ner deras taktiska koder, men Garibaldi hävdar att han är oskyldig. Gaim sa ingenting om detta och han hade inte en tanke på att fråga. Lochley säger åt honom ilsket att det är hans jobb att ställa sådana frågor, och kräver att han går tillbaka till Gaim och ställer alla de frågor han inte tänkte på tidigare. Med en större attackstyrka på väg, vill hon ha en chans att överleva de närmaste 12 timmarna. Lochley och Garibaldi stiger ur och Mack och Bo fortsätter mot sin destination.

Efter att Mack och Bo fixat problemet i Bruna sektorn, beordras dom till Observationsdäcket för att där förbereda för en religiös ceremoni, när Lochley meddelar att en första anfallsvåg kommer igenom hyperrymdporten. Från OD kan Bo och Mack se luftstriden och explosioner utanför stationen: röda explosioner för våra piloter, grönt för angriparna. Till slut dyker ett ensamt Whitestar upp och ansluter sig till striden, Mack och Bo upptäcker att en inbrytningskapsel närmar sig stationen.

All personal beordras till skyddsrummen. Stationen är på väg att bli bordad. Bo och Mack är på väg till skyddsrummet, men hissen stannar då strömmen bryts. När dom bryter upp dörren, hamnar dom mitt emellan Zacks trupper och angriparna. Zack säger åt dem att ta sig till skyddsrummet, och snubblar in till Byrons telepater. Byron försäkrar dem att dom är säkra, och råder dom att stanna tills striderna är slut. Mack och Bo fattar så småningom vilka dessa människor är. Bo uttalar sin önskan att vara där ute i ett skepp tillsammans med Starfury-piloterna, och Byron använder sin telepatiska förmåga att få honom att tro att han är det, för ett par sekunder. Bo tackar honom tyst när dom ger sig av.

I skyddsrummet råkar dom höra Londo och G'Kar. Londo klagar över situationen, men G'Kar är alldeles lugn. G'Kar berättar att han så gott som växte upp i skyddsrum som detta, flyende från Centauriska bomber över Narns städer, så han känner sig som hemma. Londo klagar på att Whitestarskeppen inte är på plats för att skydda dem, och G'Kar påminner honom att är på väg hem efter uppdraget vid Inphilis hemvärld ("The Paragon of Animals"). Båda ger sig iväg för att "se hur det är där utanför," när en andra våg kommer ut. Ett av angriparnas skepp är skadat och kraschar på stationen, och gör ett stort hål i skrovet. Så underhållsrobotar skickas dit för att släcka branden på utsidan, all underhållspersonal kallas in till Röd Ett för att släcka elden inne i stationen.

Då Mack och Bo är på väg dit, möter dom Sheridan och Delenn. Sheridan insisterar på att Delenn borde gå ombord på räddningskapseln, men hon vägrar. Sheridan värvar Bo och Mack till att eskortera henne till kapseln. "Hör nu," säger Sheridan till Delenn, "med tur hinner resten av Whitestarflottan tillbaka i tid så att vi inte behöver kapseln." "Men om vi behöver den då?" frågar Delenn. "Tänk om stationen faller?" "Då, som du sa till mig tidigare," replikerar Sheridan, "Vi träffas igen där inga skuggor faller" ("Confessions and Lamentations"). Sedan kysser dom varandra, och Sheridan lämnar Delenn i Mack och Bos vård.

Innan dom når kapseln frågar Delenn efter deras namn. Delenn frågar även vad som skulle kunna hända med en kapsel om, kort efter start, och dess utrustning av en händelse slogs sönder från insidan. Mack och Bo håller med om att den antagligen skulle krascha på Epsilon 3, eller explodera. Delenn gör det klart och tydligt att om hon befinner sig i en räddningskapsel och får se stationen falla, så kommer hennes kapsel att råka ut för en sådan olycka. "Presidenten har rätt, frun," resonerar Bo. "Det är inte säkert för någon av er." "Jag vet," svarar Delenn. "Men stationen är vårt hem." Mack och Bo låter henne gå därifrån, hon ler emot dem när hon går iväg. Stationen skakar och Mack tittar igenom en ventil och ropar till. "Kavalleriet är här!". Whitestarflottan har slutligen anlänt.

Med hjälp av några Whitestars är striden snart över, och Mack och Bo måste återvända till sitt arbete. Skyddsrummet är i en enda röra, och enligt Bo är det mycket att göra: ett skadat skrov, sopor att plocka upp, skeppsspillror som måste rensas runt omkring stationen, och luftslussar att fixas i Nivå Brun. "Typiskt," klagar Mack. "Dom bestämmer, dom får all ära, vi måste plocka upp efteråt." Sedan ser dom dussintals kroppar som fortfarande ligger kvar på däcket, draperade i lakan. Dr. Franklin ser till dem en efter en, och sluter deras ögon, gör anteckningar, för att sedan täcka deras huvuden. "Fast," säger Bo dystert, "kanske inte allt."

När uppröjningen fortsätter, arbetar Mack och Bo uppe på C&C och råkar höra när Corwin rapporterar till Lochley att inte ett enda av angriparnas skepp lyckades att fly för att lämna någon rapport om Babylon 5. Lochley är nöjd, och tror att dom inte kommer att försöka igen. "Kapten, hm... Kapten Lochley!" ropar Mack plötsligt. Kommandodäcket dyker ner till en förväntansfull tystnad, när Mack fortsätter tamt. "Gott, Kapten, ah, Jag vet att ni är ny här och så gott som och, ah, jag ville bara säga, ni 'e okay som jag ser det, ma'am." "Tack," svarar Lochley uppriktigt, med ett brett leende. Mack återgår till arbetet.