Gäststjärnor: Byron - Robin Atkin Downes, Regent - Damian London, Lord Jano - Ian Ogilvy, Minister Vitari - Neil Hunt, Telepat - Victor Love, Minister Vole - Francis X. McCarthy
Manus: J. Michael Straczynski, Regissör: David Eagle, Produktions. NR: 509

Vem det än är som anfaller Alliansens transportskepp, så besitter dom stora resurser. Attackerna har gjorts i transportleder långt bort, med militärisk precision och med en överväldigande styrka. Inga överlevande har anträffats och inga lämnade vrakdelar och olikt rymdpiraterna så har allting förstörts. Alliansens ledare har 24 timmar på sig innan de måste informera medlemsvärldarna angående dessa slutsatser. Sheridan beordrar Rangers att patrullera de större lederna, men utan att känna till något om dessa attacker, kan han bara gissa sig till vilken uppståndelse det kommer att bli i Alliansen när de olika medlemmarna börjar anklaga varandra.

Minister Vitelli välkomnar Premiärminister Mollari när han kommer till det kejserliga palatset, men han har svårt att inte hålla koll på den skräckinjagande Narnen vid Mollaris sida. Adeln blir oroliga när Mollari förklarar att G'Kar är hans livvakt.

Byron kallar sina telepater för ett möte och tillkännager Lytas avslöjande, om hur Vorlons skapade telepater för användas som vapen i sitt krig med Shadows. Då deras syfte var att tjäna de andra, förtjänar dom nu att kompenseras med att få en egen hemvärld, han avslutar med att tala om för dom att han tänker kräva detta av Alliansen.

Londo tar emot en gammal vän vid namn Lord Jano, deras konversation handlar snart om Regenten. Hur han mer eller mindre dragit sig tillbaka och att ingen får träffa honom, ändå sägs det att han kan ses vandra omkring i palatset på nätterna då han pratar för sig själv. Och hur han ibland försöker varna folk för något, men varje gång verkar det som om han glömt vad det var han skulle säga. Londo blir överraskad när han får reda på att Regenten för det mesta är full nu för tiden, trots att Regenten alltid blivit hånad för sin nykterhet. Jano är oroad för andra underligheter också.

Nyligen har Regenten gjort småsaker som flottstatus, produktionssiffror, råmaterial topphemligt. När Lord Jano återvänder till sitt rum finner han Regenten sittande i mörkret. Regenten börjar att berätta om Janos barndom och säger sedan ömt, "Om det var mitt beslut, så skulle jag aldrig låta någon skada dig." Jano ler snett när Regenten sorgset säger, "Men det är inte mitt beslut, förstår du." En blick av skräck drar över Janos ansikte när han flyger tvärs över sitt rum.

När Alliansen ambassadörer lämnar församlingshallen för återvända till sina lägenheter och kontor, blir var och en av dem förföljda av en telepat. Sedan beger sig Byron till Garibaldi.

Nästa dag i ljussalen i palatset blir Londo informerad av Lord Vitelli, att Regenten inte är frisk nog för att träffa honom. Londo skickar Vitelli för att undersöka varför inte Lord Jano kommit för att möta honom, sedan konfronteras han av Lord Vole som kritiserar Londo för att han tagit med sig G'Kar. För att bevisa Narns barbariska natur, presenterar Lord Vole den kejserliga vakten som på förre Kejsarens order nästan piskat G'Kar till döds, enbart för Cartagias nöje. Han ger G'Kar piskan, Vole ger honom sedan tillåtelse att göra vad han vill med vakten. En blixt av ilska lyser för ett kort ögonblick upp i G'Kars ögon, men han slänger piskan vid Lord Voles fötter, efter att ha talat om för dem att vakten enbart handlat på order från Cartagia, men denne är död.

Lord Vitelli skyndar på Londo till Lord Janos kammare där hans kropp hänger. Både Londo och G'Kar är säkra på att detta inte varit något självmord.

Byron ber om Garibaldis tillåtelse att få tala till Alliansens Församling, men han vägrar att förklara varför, vilket får Garibaldi att vägra honom detta. Byron plockar informationen angående den stundande krisen från Garibaldis tankar. Byron ser sin chans, och när sedan Lyta berättat att det var Vorlons som skapade jordens telepater. Förklarar han det riktiga skälet varför han vill tala inför församlingen. Arg för att ha blivit förd bakom ljuset, vägrar Sheridan att låta Byron fortsätta sitt anförande, vilket föranleder Byron att spela ut sitt trumfkort. Han förklarar att de telepater som följt efter ambassadörerna har plockat alla deras hemligheter, och om hans krav inte möts, kommer han att avslöja allt dom fått reda på.

Sheridans ursinne är ingenting mot Garibaldis. Endast Delenn är tillräckligt öppen för att undra om telepaterna inte blivit utnyttjade och illa behandlade tillräckligt länge för att förtjäna det dom ber om, och pekar på likheterna mellan telepaternas sak och det som fick Sheridan att starta ett inbördeskrig.

Lord Vitelli bjuder in Premiärminister Mollari till ett möte med Regenten. När Londo och G'Kar vandrar genom de mörka korridorerna illa till mods, hör dom steg och ljudet av ett svärd som dras. G'Kar vänder sig om för att gå i strid med två lönnmördare när porten stängs emellan dem. Lord Vole väntar i nästa rum. Han kastar en kniv som stannar endast centimeter ifrån Mollaris bröst för att sedan vända om och att sedan hamna i Voles eget bröst. Alldeles överraskad över det som inträffat, vänder Londo sig om och ser en utomjording i skuggorna med stora röda glödande ögon. När sedan porten åter öppnas ser Londo hur G'Kar kramar livet ur den sista av de två Centauriska mördarna. Dom lämnar kropparna där de fallit och beger sig tillbaka till sina rum.

En av telepaterna har struntat i Byrons order att stanna i deras område för skaffa mat, han blir angripen av ett par Drazi. När de andra känner detta, ger några av dem sig iväg för att hjälpa honom. Byron är utom sig, då han vet att våld förstör deras chanser till succé. Sheridans utmattning är påtaglig där han sitter i den tomma församlingssalen, Zack kommer in och på Kapten Lochleys begäran ber han om Sheridans tillåtelse att arrestera telepaterna.

Trots att han halvt om halvt håller med Delenn, känner Sheridan att han inte kan göra någonting för telepaterna innan dessa är i förvar, så han drar tillbaka sitt skydd för dem. Byron vet att dom inte har lång tid kvar. När han meddelar att dom måste stänga av alla infarter och att fortsätta at hålla sig lugna tills dom är för svaga att hindra att bli arresterade, alla håller inte med honom om detta utan dom vill göra någonting istället. "Är det ingen av er som förstår?" skriker Byron förbittrat, och lovar högtidligt att han kommer att stanna trots att ingen annan kommer att göra det.

Lord Vitelli tillkännager sin glädje att Mollari överlevt angreppet, och stammar när han förklarar sin oskuld i attacken. Londo ser en hand vinkande till honom bakom ett draperi, och går ditåt för att finna Regenten fnissande som en galning i tronrummet. Han talar om för Mollari att han är glad att dom kom i tid för att rädda honom, även om det inte var han själv som räddade Mollari, det var dom. De är Cartagias arv, sedan säger han att dom gillar Mollari. När Mollari frågar vem "dom" är, tystar Regenten honom oroligt. Han säger sedan "Du kommer att bli Kejsare snart". Han fortsätter, dom har ett meddelande till dig Mollari. Du måste avsluta undersökningarna som du påbörjat. 

"Du kommer at förstå allt snart nog," säger Regenten. När Mollari förklarar att han vill förstå detta nu, protesterar Regenten "Nej! Nej det vill du inte! Om du aldrig trott mig förut Londo, tro mig nu. Du har fortfarande tid. Njut av tiden du har kvar! Spring i solskenet! Ät! Skratta!" Plötsligt talar han viskande, "Som en tok. Du har så ont om tid." Ännu en flyktig vändning slår ned på honom när han våldsamt schasar Londo ut från rummet, och lovar honom att dom ska talas vid en sista gång innan slutet.

Londo går därifrån än mer förvirrad, än innan han anlände. Den stackars Regenten vänder sig mot ett monster med insektsliknande ögon, och blir omedelbart straffad för sin lösa tunga. Hans protester ignoreras när hans Väktare stryper honom. När Londo får svårt att sova talar han om för G'Kar att dom måste ge sig av så fort som möjligt. Palatset skrämmer honom, och han tänker högt "vad kan dom använda våra skepp till."

Zacks röst hörs över stationens högtalarsystem, och stör ett ömt ögonblick mellan Lyta och Byron. Han beordrar dem att ta bort alla hinder dom satt upp och att ge sig, och ber Lyta att komma ut. Lyta vill inte gå därifrån, men Byron talar om för henne att han kommer att be henne att lämna honom och får henne att lova att göra detta.